Page 36 - ma1c_4_statistikochsannolikheter

Nspirerande matematik 1c Kapitel 4 Statistik och sannolikheter
3. Sannolikheter
3.1. Slumpmässiga försök
Sannolikhetslära ger en teori för slumpmässiga försök, dvs sådana experiment som kan upprepas och där man inte med säkerhet kan säga vad som kommer att ske även om försöket utförs med största precision. I statistiken samlar man in data som kan ligga till grund för sannolikhetsberäkningar. Man kan därför betrakta statistik och sannolikhetslära som tvillingvetenskaper.
Exempel på ett slumpmässigt försök är att du kastar en tärning och studerar vilket pricktal som dyker upp. Samma gäller om du singlar slant och studerar vilken sida av myntet som kommer upp.
Om något av dessa båda försök upprepas kan du inte förutsäga vilket resultat du ska få. I försöket med tärningen vet du med säkerhet att det blir något av antalen 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 men inte vilket. I fallet med myntet vet du likaså att endera av sidorna ska komma upp, fast det finns också en mycket liten chans att myntet ställer sig på kant.
Andra slumpmässiga försök är att skrapa en skraplott eller att tippa en rad på stryktips och hoppas på vinst. Här pratar man då om chansen till vinst eller sannolikheten för vinst. I fallet med skraplotten kan du inte själv påverka sannolikheten för vinst. Med tipsraden kan du det genom att ha kunskap om de lag som spelar. Sannolikheten för vinst, förlust eller oavgjort är kanske inte lika stor.
I andra sammanhang benämner man sannolikheter som risker. Exempel på en sådan risk är att du kan blir påkörd av en bil när du korsar en gata utan att först se dig för. Gemensamt för alla slumpmässiga försök är att det inte går att förutse vilket
utfallet ska bli.
34
©Texas Instruments 2017