I

You are here:Reference Guide for the TI-84 Plus CE-T Graphing Calculator > Kommandon och funktionslista > I

I

i
i Ger ett komplext tal i.	y V

Ger ett komplext tal i.

y V

identitet(
identitet(dimension) Ger identitetsmatrisen för dimension rader x dimension kolumner.	y > MATTE 5:identitet(

identitet(

identitet(dimension)

Ger identitetsmatrisen för dimension rader x dimension kolumner.

y >
MATTE
5:identitet(

If
If villkor:kommandoA:kommandon Om (if) villkor = 0 (falskt), hoppar över kommandoA.	† ¼ CTL 1:If

If villkor:kommandoA:kommandon

Om (if) villkor = 0 (falskt), hoppar över kommandoA.

† ¼
CTL
1:If

If Then End
If:villkorThen:kommandonEnd:kommandon Exekverar kommandon från Then till End om (if) villkor = 1 (sant).	† ¼ CTL 2:Then

If
Then
End

If:villkorThen:kommandonEnd:kommandon

Exekverar kommandon från Then till End om (if) villkor = 1 (sant).

† ¼
CTL
2:Then

If Then Else End
If:villkorThen:kommandonElse:kommandonEnd:kommandon Exekverar kommandon från Then till Else om (if) villkor = 1 (sant), från Else till End om (if) villkor = 0 (falskt).	† ¼ CTL 3:Else

If
Then
Else
End

If:villkorThen:kommandonElse:kommandonEnd:kommandon

Exekverar kommandon från Then till Else om (if) villkor = 1 (sant), från Else till End om (if) villkor = 0 (falskt).

† ¼
CTL
3:Else

imag(
imag(värde) Ger den imaginära (icke-reella) delen av ett komplext tal eller en lista på komplexa tal.	» KMPLX 3:imag(

imag(

imag(värde)

Ger den imaginära (icke-reella) delen av ett komplext tal eller en lista på komplexa tal.

»
KMPLX
3:imag(

Input
Input Visar graf.	† ¼ I/O 2:Input

Input

Visar graf.

† ¼
I/O
2:Input

Input
Input [variabel] Input ["text",variabel] Kräver ett värde för lagring i variabel.	† ¼ I/O 2:Input

Input

Input [variabel]

Input ["text",variabel]

Kräver ett värde för lagring i variabel.

† ¼
I/O
2:Input

Input
Input [Strn,variabel] Visar Strn och lagrar inmatat värde i variabel.	† ¼ I/O 2:Input

Input

Input [Strn,variabel]

Visar Strn och lagrar inmatat värde i variabel.

† ¼
I/O
2:Input

InställnEditor
InställnEditor Tar bort alla listnamn från stat-listeditorn och återställer sedan listnamnen L1 till L6 i kolumnerna 1 till 6.	… REDIGERA 5:InställnEditor

InställnEditor

Tar bort alla listnamn från stat-listeditorn och återställer sedan listnamnen L1 till L6 i kolumnerna 1 till 6.

…
REDIGERA
5:InställnEditor

InställnEditor
InställnEditorlistnamn1[,listnamn2,...,listnamn20] Tar bort alla listnamn från stat-listeditorn och ställer sedan in den till att visa ett eller fler listnamn i den specificerade ordningen, med start från kolumn 1.	… REDIGERA 5:InställnEditor

InställnEditor

InställnEditorlistnamn1[,listnamn2,...,listnamn20]

Tar bort alla listnamn från stat-listeditorn och ställer sedan in den till att visa ett eller fler listnamn i den specificerade ordningen, med start från kolumn 1.

…
REDIGERA
5:InställnEditor

inte(
inte(värde) Ger 0 om värde är 0. värde kan vara ett reellt tal, uttryck eller lista.	y : LOGIK 4:inte(

inte(

inte(värde)

Ger 0 om värde är 0. värde kan vara ett reellt tal, uttryck eller lista.

y :
LOGIK
4:inte(

invBinom(
invBinom(area,försök,p) Den inversa kumulativa binomialfördelningen ger som resultat det minsta antalet lyckade försök, så att den kumulativa sannolikheten för detta minsta antal lyckade försök ≥ given kumulativ sannolikhet (area). Om mer information behövs, lokalisera även binomCdf för resultatet från invNorm (se nedan för en fullständig analys.	y = FÖRD C:invBinom(
Detaljer: Anta att man singlar slant 30 gånger. Vad är det minsta antalet gånger myntet måste hamna med krona uppåt för att den kumulativa sannolikheten för antalet mynt med krona uppåt ska vara åtminstone 0,95? Resultaten på skärmen visar först att det minsta antalet lyckade försök för att minst få en given kumulativ sannolikhet av 0,95 är 19. Därefter beräknas den kumulativa sannolikheten för upp till 19 med binomkff( som är ungefär 0,9506314271 vilket uppfyller kriteriet 0,9506314271≥0.95
Alternativ metod: Sätt Y1 = binomCdf (30,0.5,X) och använd tabellen med värden (som börjar på 0 och ökar med 1) för att hitta den kumulativa sannolikheten som ligger vid eller strax ovanför den givna kumulativa sannolikheten. Du får då en översikt av alla värden för att kunna göra en bedömning. För det här exemplet: sök i tabellen för hitta den kumulativa sannolikheten som precis är större än 0,95. Återigen är antalet lyckade försök 19.

invBinom(

invBinom(area,försök,p)

Den inversa kumulativa binomialfördelningen ger som resultat det minsta antalet lyckade försök, så att den kumulativa sannolikheten för detta minsta antal lyckade försök ≥ given kumulativ sannolikhet (area). Om mer information behövs, lokalisera även binomCdf för resultatet från invNorm (se nedan för en fullständig analys.

y =

FÖRD

C:invBinom(

Detaljer:

Anta att man singlar slant 30 gånger. Vad är det minsta antalet gånger myntet måste hamna med krona uppåt för att den kumulativa sannolikheten för antalet mynt med krona uppåt ska vara åtminstone 0,95?

Resultaten på skärmen visar först att det minsta antalet lyckade försök för att minst få en given kumulativ sannolikhet av 0,95 är 19. Därefter beräknas den kumulativa sannolikheten för upp till 19 med binomkff( som är ungefär 0,9506314271 vilket uppfyller kriteriet 0,9506314271≥0.95

Alternativ metod:

Sätt Y1 = binomCdf (30,0.5,X) och använd tabellen med värden (som börjar på 0 och ökar med 1) för att hitta den kumulativa sannolikheten som ligger vid eller strax ovanför den givna kumulativa sannolikheten. Du får då en översikt av alla värden för att kunna göra en bedömning. För det här exemplet: sök i tabellen för hitta den kumulativa sannolikheten som precis är större än 0,95. Återigen är antalet lyckade försök 19.

invNorm(
invNorm(area[,µ,σ,område]) område[katalog]: VÄNSTER, MEDELPUNKT, HÖGER Beräknar den inversa kumulativa normalfördelningsfunktionen för en given area under normalfördelningskurvan som anges av m och s. Det valfria avslutande argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a. De olika tokens VÄNSTER, MEDELPUNKT och HÖGER finns i [katalog].	y = FÖRD 3:invNorm(

invNorm(

invNorm(area[,µ,σ,område])

område[katalog]: VÄNSTER, MEDELPUNKT, HÖGER

Beräknar den inversa kumulativa normalfördelningsfunktionen för en given area under normalfördelningskurvan som anges av m och s. Det valfria avslutande argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a.

De olika tokens VÄNSTER, MEDELPUNKT och HÖGER finns i [katalog].

y =

FÖRD

3:invNorm(

VÄNSTER
VÄNSTER VÄNSTER är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a. Se även invNorm(.	y N VÄNSTER

VÄNSTER

VÄNSTER är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a.

Se även invNorm(.

y N
VÄNSTER

HÖGER
HÖGER HÖGER är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a. Se även invNorm(.	y N HÖGER

HÖGER

HÖGER är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a.

Se även invNorm(.

y N
HÖGER

MEDELPUNKT
MEDELPUNKT MEDELPUNKT är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a. Se även invNorm(.	y N MEDELPUNKT

MEDELPUNKT

MEDELPUNKT är ett avslutande argument för kommandot invNorm( där det valfria argumentet kan vara VÄNSTER (-∞,-a), MEDELPUNKT [-a,a] eller HÖGER (a, ∞) för reella a.

Se även invNorm(.

y N
MEDELPUNKT

VÄNSTER	HÖGER	MEDELPUNKT

invT(
invT(area,fg) Beräknar den inversa kumulativa sannolikhetsfunktionen students-t specificerad av frihetsgrader, df, för en given area under kurvan.	y = FÖRD 4:invT(

invT(

invT(area,fg)

Beräknar den inversa kumulativa sannolikhetsfunktionen students-t specificerad av frihetsgrader, df, för en given area under kurvan.

y =
FÖRD
4:invT(

irm(
irm(CF0,CFLista[,CFFrekv]) Ger den räntesats vid vilken kassaflödets nettonuvärde är lika med nollställe.	Œ 1:Finans BERÄK 8:irm(

irm(

irm(CF0,CFLista[,CFFrekv])

Ger den räntesats vid vilken kassaflödets nettonuvärde är lika med nollställe.

Œ 1:Finans
BERÄK
8:irm(

IS>(
:IS>(variabel,värde) :kommandoA :kommandon Inkrement variabel med 1, hoppar över kommandoA om variabel>värde.	† ¼ CTL A:IS>(

IS>(

:IS>(variabel,värde)
:kommandoA
:kommandon

Inkrement variabel med 1, hoppar över kommandoA om variabel>värde.

† ¼
CTL
A:IS>(

iSträng(
iSträng(sträng,subSträng[,start]) Ger teckenpositionen i sträng för det första tecknet i delsträng med början vid start.	y N iSträng(

iSträng(

iSträng(sträng,subSträng[,start])

Ger teckenpositionen i sträng för det första tecknet i delsträng med början vid start.

y N
iSträng(